Yeah.
Nu kör vi.
Har faktiskt blivit jäkligt taggad.

Men, jag måste tänka på hur jag rider. Big time. Jag måste hitta tillbaka till det som förut var min största styrka - bara vara iskall och vänta in alla avstånd och språng. Bara vara helt lugn, precis så som Pijano måste ridas. Ibland behöver han lite extra peppning, men inte så ofta som jag dessvärre ibland råkar ge honom. Sen har varken jag eller Pijano åkt iväg och hoppat på väldigt länge. Tror fan senaste gången var i Januari. Fattar ni hur länge det är. Helt sjukt. Så hoppas han håller alla fyra hovar på jorden och gör det så bra som han faktiskt kan.

Jag hoppas verkligen. Vi behöver verkligen lite självförtroende nu efter all otur som kommit och gått. Fan vad kul det vore med en, eller helst två riktigt bra rundor. Så som "förr i tiden". Jag undrar verkligen vad som gick snett sen liksom.. Men det är aldrig för sent att komma tillbaka. Aldrig. Men jag hoppas och ska verkligen försöka se till att det vänder redan nu på söndag. För jag är sjukt taggad. Och det är nog Pijano också.

Det blir 1 m & 110. Som senaste Pay'n jumpen på Runsten. Det gick PISSdåligt resultatsmässigt, men ah, bjuder på nåra bilder från det ändå :)