Hejsansvejsan. Jag vet inte hur jag ska beskriva den här dagen. Den har varit varken eller. Ljög för mig själv att jag mådde awesome hela dagen, så det fick payback nu på kvällen.. Fick ett nästintill psykbryt i stallet för en skitsak. Men min häst är så mycket mer än en häst, han förstår liksom. Han la huvudet på min axel och bara suckade, fast jag precis innan stått och skrikit på honom. Han är verkligen min andra halva - min bättre halva. Jag vet verkligen inte vad jag skulle gjort utan honom. Han bygger upp mig gång på gång, helt sjukt hur mycket jag behöver honom. Varje dag.

Igår tillät inte vädret en uteritt, så det blev tyvärr ridhuset :( Försöker undvika det så mycket som möjligt, dels för att det är sjukt tråkigt att rida innanför fyra väggar, och dels för att han är så känslig mot dammet. Han var iallafall sjukt pigg och busig ;) Verkligen one of a kind att rida - på ett bra sätt givetvis! Synd bara att jag mådde så dåligt. Idag blev det enligt planerna, trots regn, mörket och kyla. Red lite konditionsträning borta vid galoppön, det blev lite "world off" för min del, och Pijano var bäst.

Förresten så var jag på Lyckås också, för att egentligen lämna mina stövlar och få ett par nya, fast då i läder (tretorn tillverkas inte längre - tur det, för dem suger). Meeen, såklart hittar jag aldrig några som passar. Så jävla frustrerande. Saknar faktiskt min praktik där, då var jag liksom en helt stressfri person.. Så nice. Dessutom var det ju genom praktiken på Lyckås jag hittade Mallan - eller rättare sagt, Mallan hittade mig :) Appråpå henne så kan jag ÄNTLIGEN åka ut till henne snart. Saknar lilla busungen så mycket! Dessutom kom jag på en grej. Jag har alltid sagt att hon är sen i utbildningen osv, men det var fan bara typ 5 månader sen jag började med henne.. Och från att inte vara inriden eller tränad på något sätt öht till att kunna ridas helt utan hjälp från marken i alla gångarter, lättare ridvägar, rida ut själv, galoppera ute osv är inte så dåligt! :D

Jaja, det här blev flummigt. Har varit på Lillhästen i Stav också. För att leta stövlar. Hittade inte ens i närheten några. Sen blev det mycket bilkörande då mamma glömde plånboken på Lyckås och sådär. Och så resten av kvällen i stallet eftersom jag skulle kvällsfodra. Pijano räddade min kväll, men är nu igen/fortfarande bitter och sur. Jobbigt läge. Vi hörs senare!


Längtar så fruktansvärt mycket till sommaren.

/ Emma