Pijano hade fortfarande lite vätskebrist, men han har ändå fått i sig ordentligt med vatten och såg väääldigt pigg ut haha :) Så red ut en liten sväng på honom och satan i gatan, han var inte direkt seg om man säger så. Riktigt skönt att han är sig själv igen, mattes lilla prins! ♥ Så ska fortsätta hålla koll på vattnet, tempa och känna hur han känns, så hoppas annars på att kunna köra igång som vanligt.

Förövrigt så är allt petnoga just nu, när tävlingarna drar igång. Menar inte att jag inte är noga annars, men nu får han ha lindor på natten för att förebygga att benen inte blir svullna, och skydd + boots runt om i hagen trots att broddarna är borta. Vi lyckas ju alltid med oturen.. Men fysatan vad jag älskar min häst, han är finast i världen! Standard att jag säger så.. men det är okej - iallafall på den här bloggen, visst? ;) Fina, fina, fina, fina, underbara prinsen!



Sen, dagens lärdom idag igen. Dags att sluta ens försöka passa in, eller ta tillbaka den "platsen" man hade. Hellre då bli utbytt, för nu räcker det. Jag kan försöka till en viss gräns, men kommer inget tillbaka sen - fuck it. Jag orkar inte. Jag kan inte vara mer än vad jag är, och jag tänker inte försöka fejka till det heller. Passar inte jag som jag är, nej men skit i det då. "Håll mig hårt - eller släpp mig helt", så sant. Jag, riktiga jag, finns inte bara när det passar liksom. Jag orkar inte mer. Tack, nu vet jag hur det känns att bli utbytt, tror jag. Man är inte mer än bara människa. Det, var dagens lärdom.

/ Emma