Världens, världens, världens bästa i hela världen.

Finns inte så mycket att säga, Pijano var så himla pigg och arbetsvillig. Ibland lite väl, men åh vilken lycka - åh vad fin han är alltså. Fattar inte att han bara blir piggare och fräschare ju mer åren går. Jag har ändå fått varit med honom när han var 12 år, 13, 14 och 15. Nu fyller han snart 16 - och ALDRIG har han varit såhär positiv till allt och SÅ JÄKLA FIN att rida. Är så glad. Så jävla glad. Det här är min drömhäst, helt igenom. Finns ingenting jag skulle vilja ändra på honom (möjligtvis att han var lite yngre, och lite större om man ska vara petig - men det är ju pga mig och inte honom). Jag älskar min häst så obeskrivligt mycket..

Men det kanske alla redan visste.

Red iallafall med kandar för första gången på vääldigt länge, på stora ridbanan i mörkret. Trimmade igenom det mesta, och ÅH så positiv till allt. Bästa finaste. Skulle kunna skriva en hel bok om hur underbar han är. Men kan avsluta med att säga (trots att man inte "får" göra det) att han är bara min - och jag är så jävla glad för det! Virgio Pijano, ängeln utan vingar. ♥





/ Emma